Söndag 29 juli

Lika yrslig som vanligt tyvärr. Men Emil från hemtjänsten hjälpte mig så idag fick jag duscha, det var skönt. igår fick jag kort från Brest det är Geraldine och Klas som är På besök där.på kortet hade Andre,Francoise och Dominique skrivit en hälsning, tack för det det värmde så gott. Tänker ofta på alla goda vänner i Brest. på jvällen kom Lars från hemtjänsten och hjälpte mig i säng skönt för Elin med sina dåliga knän att slippa det momentet.

Torsdag 6 oktober

Idag lite piggare. Lagar kalops på fm medans kalopsen små kokar cyklar jag till Willys och handlar vi hade inga rödbetor det är ett måste till kalops.
Jonas och Lukas kommer på besök så skönt att träffa Lukas igen. Nu går han helt själv det är full fart. Han diggar också musiken från keyboarden då svänger han i takt med musiken.


lukas går själv det är full fart


Lukas rockar loss vid keyboarden


Morfar och Lukas

Eter deras besök och efter lunchen går jag in och somnar direkt sover en dryg timme. Vaknar kvart i fyra. Packar räningväskan och går ner till HBos gym som tur är Inger där och kan öppna åt mig. Nyckeln till gymmet är borta vem har glömt att lägga tillbaka den? Nu visades sig att man öppnar ytterdörren med larmbrickan. Men det funkar inte på min bricka vaktmästarna har glömt att lägga in den koden trots att jag s till om det när jag kvitterade ut brickan. Får fixa det i morgon för jag behöver gymma för att få tillbaka styrkan i musklerna

När jag kollar mailen ikväll ser jag ett mail från Jörgen kär kollega som just gått i pension tillika svensk lärare.
Han skickar med en dikt av Transtömer som han tycker opassar mig som resenär med min tumör den är helt underbar måste nog läsa mer av han.

"Uppvaknandet är ett fallskärmshopp från drömmen.
Fri från den kvävande virveln sjunker
resenären mot morgonens gröna zon.
Tingen flammar upp. Han förnimmer -i dallrande lärkans
position - den mäktiga trädrotsystemens
underjordiskt svängande lampor. Men ovan jord
står - i tropiskt flöde -grönskan, med
lyftade armar, lyssnande
till rytmen från ett osynligt pumpverk. Och han
sjunker mot sommaren, firas ned
i dess bländande krater, ned
genom schakt av grönfuktiga åldrar
skälvande under solturbinen. Så hejdas
denna lodräta färd genom ögonblicket och vingarna breddas
till fiskljusens vila över ett strömmande vatten.
Bronsåderslurens
fredlösa ton
hänger över det bottenlösa.
I dagens första timmar kan medvetandet omfatta världen
som handen griper en solvarm sten
Resenären står under trädet. Skall,
efter störtningen genom dödens virvel,
ett stort ljus vecklas ut över hans huvud? " (Ur Tranströmers 17 dikter)



RSS 2.0