Hjärntumörresan

Strålning (mera kommer strax inlägget klart 2 januari)

Varför strålning
Den strålning som används vid strålbehandling är av samma slag som solljus (fotoner) fast med mycket högre energi.Tack vare den höga energin bildar strålningen elektriskt laddade partiklar i det område av kroppen som ska behandlas. partiklarna kallas joner och därför benäms strålningen joniserande strålning. Strålningen leder också till att det bildas fria radikaler i vävnaden och dessa orsakar skador i arvsmassan DNA. Det är just dessa DNA-skador man vill åstadkomma. Skador i tumörcellernas arvsmassa är grunden för strålbehandlingens effekt.
Skador i arvsmassan repareras ofta, men tumörcellerna har sämre förmåga att reparera sig än friska celler. Därför dör tumörcellerna medan de flesta friska cellerna överlever.

På mottagningen

Fixering
Det är väldigt viktigt att exakt samma område strålas från gång till gång. För att underlätta det tillverkar man olika typer av fixeringsutrustningar.
Jag som hade en tumör i hjärnan fick ett plastnät överhuvudet som formades exakt efter mitt ansiktes och huvuds form. Under strålbehandlingen hjälper masken mig att hålla huvudet alldeles stilla. Den spändes fast och satt rätt hårt ibland var det litet jobbigt att bara svälja det var nog det som var lite obehagligt med strålningen annars märktes inget annat.


Här ligger jag fastspänd med min mask lägg märke till märken på masken som hjälper systrarna att ställa in strålningen rätt.
Datortomografi
Innan strålningen påbörjades gjordes en datortomgrafi. Det är en slags röntgenundersökning där man kan ta detaljerade tvärsnitts bilder av kroppen. . Med hjälp av den informationen kan läkare sedan avgöra vilket område som ska stålas, samt vilka områden som ska undvikas för att skona känsliga organ. Eftersom min tumörceller ligge i höger hjässa är det gona som måste skyddas.
Simulering
Innan strålbehandling kan startas simuleras den i en så kallad simulator. Mitt fall gjordes en skiktröntgen i samma maskin som strålningen sedan utfördes. Det var nu som masken formades exakt. Eftersom det är simuleringav den egentiga behandlingen ska allt göras på samma sätt som vid kommande behandlingar. Därför anväder man sig av de fixeringsanordningar man tillverkat. När patienten kommit i rätt läge, kontrollerar man med hjälp av genomlysning att strålbehandlingsfältet stämmer med den individuella dosplanen.
Idag blir det allt vanligare att patienterna startar sin behandling direkt i strålbehandlingsapparaten utan föregående simulering.
Skiktröntgen
jag tror inte det var någon simulering för mig.
Däremot gjordes en skiktröntgen i samma apparat som strålningen utfördes. Utifrån den gjordes masken färdig formades efter huvudet och ansiktet. Markeringar för strålinställningen gjordes på masken se bilden ovan. Data från den gick in till datorprogrammen som sedan ställde in strålningsriktning mm.

Jag strålades från två håll.


Här ser vi hur jag ligger i det ena läget strålningen kommer då från sidan.


Här ser vi hur strålningen riktas från sidan ( bild ritad av syster på strålningen) lägg märke att inga strålar passerar ögat.

När den strålningen är klar kommer systrarna in och svänger mig 90 grader nu strålas jag framifrån och bakifrån.


Nu är jag svängd 90 grader och strålningen är nu framifrån och bakifrån.


Här ser vi strålarna framifrån och bakifrån.



Här ser vi laser ljuset som hjälper sjuksystrarna att ställa in strålningen. Som ni ser är korset exakt på det stället där det finns ett kors markerat på min mask. Se bilder längre upp.


Utanför rummet kontrollerar strålningspersonalen allt via kameror inne i strålrummet. Man ser också
dataprogrammet som styr strålningen på skärmarna.

Mår bra åker med sjukbil upp till blodmottagningen.Blodprov tas och efter några timmar kommer svaren.Trombocyterna har vänt och ökat,men vita blodkkropparna hade minskat. Jag får nu ta sprutor med medicin som stimulera bildandet av vita blodkroppar av typen granolycyter. Medicinen heter zarzio den består av 5 sprutor jag ska ta fram till och med måndag. Första sprutan tog jag själv på avdelningen under systers överinseende. det var inga problem för en sjukvådare i Flottan som gått sin utbilning på Marinens sjukvårdsskola KA4 i Göteborg. Jag har till och med då jag gjorde praktik på Mölndals Lasaretts, akut sytt ihop en skadad dansk långtradarchaufför. I benmärgen produceras ca 300 miljarder blodkroppar varje dag. De vita blodkropparna ingår i vårt immunförsvar. Produktionen av blodkroppar utgår från de s.k. hematopatiska stamcellerna. en rad tillväxtfaktorer styr och kontrollerar produktionen av blodkroppar och påverkar omogna celler att utvecklas till mogna och gungerande blodkroppar. Zarzio är en tillväxtfaktor som stimulerar produktion av en viss typ av vita blodkroppar, granulocyter. dessa finns i olika typer som ingår i vårt immunförsvar och är viktiga för kroppens försvar mot bakterier och svampar. Zarcio binder till speciella ytreceptorer på de blodbildande cellerna och kan på så sätt reglera och öka antalet antalet cirkulerande granulocyter i kroppen. Väntar länge på sjukbilen måste ringa sjukresor första bilen hade vänt men en ny var på väg. Vilken tur att jag fick mat på avdelningen ärtsoppa och pannkaka det var jättegott. Men efter 1,5 timmar kommer bilen jag hinner faktiskt skriva en del på det här inlägget från min Galxy telefon då jag lyckades logga in på patientnätet. Går ner till skolan efter en kort tupplur. Men mina projektarbetselever hade gått hem efter ett prov. Jag får roa mig att lägga in 5 kvitton från deras forskarskola på programmet pssjälvservice. Det tog över 2 timmar puh. Jag får lägga ut det de har handlat för över 1000 kr de ska inte behöva ligga ute med så mycket pengar. det är nog en bra motivation att komma på mötet i morgon. på kvllen jobbar jag lite med vårt julblad vi brukar skicka ut till släkt och vänner. jag jobar lite med filmen om årets Lucia 2011. Oj ser just på sortnyheterna att David Via har brutit benet inte så kul för Barcelona och Spanien. dessutom har Harald Lyckner fått sparken från Mora. det kanske kan vara någon att värva till Leksand Salo så kan du sparka dig själv efter 3 raka förluster på hemmais.

Se artikel i Aftonbladet. Olja gör cancerbehandling värdelös.

Telomerer är ändarna på kromosomerna som bär våra arvsanlag.


Här syns ken kromosom med telomerer. Telomererna har en specifik bassekvens för varje art med flera repetitiva baser.

En organism som studerats mycket när det gäller forskningen på telomeras är den encelliga organismen Tertahymena.


Här syns telomeren hos Tetrahymenas DNA sekvens består av CCCCAA som upprepas mellan 20 och 70 gånger.

När en cell delas replikeras (kopieras) DNA molekylen.


Förväntat resultat vore att varje gång en cell delar sig borde kromosomen bli lite kortare. Men telomererna skyddar kromosomen på något sätt från denna förkortning.
Telomeras
Enzymet telomeras upptäcks, telomeras motverkar nedbrytningen av telomererna. Ett lagom aktivt telomeras antas tillhöra ett av de system som agerar mot cellers och individers åldrande. Ett allt för akktivt telomeras kan skapa odödlighet åt cellen och kanbland annat leda till att cancerceller tillväxer okontrollerat.
Man har funnit att 80 till 90% av alla cancerceller har onormalt hög telomerasaktivitet. De undviker därigenom att förloa sina telemorer trosts ett stort anatal celldelningar. Forskarna tror att successiva telomerförkortningar i normala celler kan vara en viktig skyddsmekanism mot den skenande och okontrollerad celldelning som kännetecknar cancer.

Det är möjligt att man i framtiden kan bekämpa cancern genom att slå ut telomeras aktiviteten, antingen genom substanser som kan hämma aktiviteten hos telomeras eller med vaccin som aktiverar immunförsvaret till att angripa celler med förhöjd temoreasaktivitet.

Länkar: Nobelprize.org läkartidningen

Här kommer lite fakta kring kortison.
Kortison kallas det inaktiva steroidhormon som bildas i lever och njurar från kortisol. Kortison har ingen direkt verkan på kroppens vävnader, utan omvandlas till glukokortikoiden kortisol, som är det hormon som utövar effekt.

Kortisonpreparat (i regel inte just substansen kortison, utan innehållande industriellt framställt hydrokortison) är dock ett vanligt förekommande antiinflammatoriskt läkemedel, som kan köpas receptfritt på apotek.

Kortison livsnödvändigt

Långvarig brist på kortison leder till en bristsjukdom, Addisons sjukdom eller binjurebarkinsufficiens, som utan behandling leder till döden. Alla celler i kroppen har receptorer (mottagare) för kortison. Detta innebär att kortison har många effekter på en mängd cellfunktioner och därigenom orsakar de biverkningar som kan uppträda vid långtidsbehandling med kortisontabletter. En av kortisonets huvuduppgifter är att mobilisera socker från depåer i levern, till förbränning, men även genom nedbrytning av annan vävnad, äggviteämnen och fett, om reserverna i levern är slut.

Kortison och andra binjurebarkshormoner påverkar också vätskebalansen i kroppen genom att minska utsöndringen av natrium från njurarna. Detta leder till att vätska sparas, blodtrycket höjs, urinvolymen minskas med tendens till svullnad och viktökning.

Immunsystemet påverkas också av kortison, något som har utnyttjats vid behandling av inflammatoriska sjukdomar. Hormonet ändrar "inställningen" på immunförsvaret så att den sorts inflammation som leder till t.ex. ledgångsreumatism och astma dämpas

Biverkningar av kortison

Tabletter:

Kortison i tablettform tas upp i kroppen. De biverkningar som kan uppträda vid långtidsbehandling med kortisontabletter beror alltså på sättet läkemedlet tillförs och på kortisonets effekter på andra organ än de önskade. Biverkningarna av kortison i tablettform beror av dosstorleken och längden på den tid som medicineringen pågår. Känsligheten är dessutom individuell och människor reagerar därför olika på kortison i tablettform.

Vanliga biverkningar som kan märkas tidigt är ökad matlust och ofta ökad energi, något som kan upplevas positivt, medan störd nattsömn och oroskänsla är vanliga och mindre trevliga bieffekter. Vid långtidsbehandling uppträder ofta viktökning och viss svullnadskänsla som orsakas av att vätska binds i vävnaderna.

Kroppens ämnesomsättning påverkas negativt så att blodsockernivåerna stiger, vilket kan leda till diabetes. Hud och blodkärl blir så sköra att lätta vardagliga törnar ger blåmärken. Dålig sårläkning, ökad benskörhet och ökad infektionskänslighet samt minskad muskelmassa är andra exempel på oönskade systemeffekter av kortisontabletter. Dessa symtom är desamma som vid en sällsynt sjukdom, Cushings syndrom eller hyperkortikoidism som beror på en sjukligt ökad kortisolbildning från binjurarna.

Dessa biverkningar är fruktade och allvarliga varför man numera undviker långtidsbehandling med kortisontabletter, om det inte ärabsolut nödvändigt. Om det inte går att kontrollera symtomen försöker man hålla doserna så låga som möjligt.

Korttidsbehandling vid akuta försämringar och vid allvarliga allergiska reaktioner är dock både ofarlig och nödvändig. Man ger då vanligen kortisontabletterna som en kur under begränsad tid. Vid pollenallergi med astma och allergisk snuva, som inte kan kontrolleras med antiallergisk lokalbehandling, kan en långverkande kortisoninjektion ge lindring under flera veckor och vara välmotiverad i mer svårartade fall. Man bör dock undvika upprepade injektioner under samma säsong.

Kortison formel se steroid struktoren kortison tillhör gruppen steroid hormon.

Kortisol

 

Källor: Wickipedia och Allergi.nu

 

Hej igen